Banjobb med Dalrapp

Det var helt sjukt mycket folk på travbanan idag, så roligt! Dalrapp skulle gå ett jobb med några andra hästar som också ville köra runt 1.50-tempo. Han var så snäll och sprang faktiskt riktigt bra också! Synd att de körde snabbare än planerat bara, annars var allt perfekt. Han fick två hallonkakor efter jobbet, välförtjänt tyckte både jag och han. Han tycker ioförsig att han alltid förtjänar kakor, men någon måtta får det faktiskt vara!
 

God Jul!

Bättre sent än aldrig! God jul önskar mig och hästarna! Gissa vad jag gjorde på julafton...
 
 

Hjärnskakning!

I tisdags hade jag sjukt oflyt när jag skulle släppa ut Igor i hagen. När jag släppt in honom och höll på att stänga grinden så kom den tjocka palten på att han skulle smita igen. Vi har järnstaket med två järnrör som grind. Nackdelen med dessa staket är att när järnrören blir lite böjda så är det bängligt och trögt att få igen dem. Jag stod där och höll på att få igen det övre röret när Dalrapp sänkte huvudet, tog fart och sprang under. Eftersom han är väldigt stor så slog järnröret upp, rakt mellan min haka och hals. Inte skönt vill jag lova! Jag bet mig i tungan och föll baklänges. Jag var helt säker på att jag slagit sönder alla tänder, men de verkar ha klarat sig.
 
På kvällen började jag få mer och mer huvudvärk och när jag vaknade på morgonen kändes det som att jag druckit sjukt mycket kvällen innan. Jag kände mig yr och konstig och gick och la mig på soffan. Direkt jag la ner huvudet snurrade allt och det kändes som att jag skulle spy. Jag fick sitta och sova en stund. Nu känns det nästan helt bra, så jag är inte så orolig längre!
 
Det roligaste är att det är omöjligt att vara arg på Dalrapp. När jag ställde mig upp igen och ropade på honom så kom han direkt och ville mysa. Han var ändå inte riktigt lika populär som vanligt efter det vill jag lova!
 

Den flygande palten galopperar igen!

Idag var det åter igen dags för ett besök på ridhuset med Dalrapp och Nice. Dalrapp hade träningsvärk efter gårdagens träningspass och var lite stel i början, men efter lite galopp kändes han mjuk och fin. Han älskar verkligen att galoppera. Efter galoppen räcker det med att jag sätter mig ner i sadeln, duttar till honom med innerskänkeln eller tar i tygeln. Han tar allt som ett tecken på att det är dags för en galoppfattning. Jag tycker att han har gått ordentligt framåt i utvecklingen, första gångerna orkade han inte ens fatta galopp i manegen. Nu galopperar han på volt hur fint som helst.
 
Mickan provade honom idag igen. Hon har inte ridit honom sedan första gången vi var i ridhuset, så jag tyckte att det var på tiden. Hon berömde utvecklingen i galoppen, men tyckte att han behövde jobba betydligt mycket mer med att kunna ställa och böja åt rätt håll. Dalrapp tycker att det är onödigt och jobbigt att böja på halsen och kroppen, men den där lilla tjuriga saken på hans rygg vägrade att ge upp, trots att han visade vad han tyckte med en bakutspark. Till slut så insåg han att det kanske är mindre jobbigt att göra som en ska istället för att göra precis tvärt om hela tiden.
 
Nästa gång vi är i manegen har vi galoppförbud. Då ska det endast tränas på att vara mjuk och smidig. Kanske en liten galopp på slutet möjligen...
 
 
 
 
 
 

Travhästar kan allt!

Idag har jag och Mickan varit på ridhuset med två av hästarna från jobbet. Vi övade med hinder för första gången. Vilka stjärnor! Jag lägger upp några filmer på Mickan och Nice och bilder på mig och Dalrapp (dålig kvalité!). Mickan kunde inte skicka filmerna, men de kanske kommer upp så småningom om vi har tur.
 
 
 
 

Travgalen

Helena Ståhl

RSS 2.0